Andra och tredje deltävlingen av årets Swedish League (SL) sprangs i helgen i Värmland, närmare bestämt strax norr om Säffle. SAIK hade flera löpare på plats som deltog i allt från miniknat till elitklasserna. Två som delade med sig lite av sina lopp var Emma Andersson som sprang D21 och Johan Wikström som sprang SL-klassen M21, och de tyckte båda att skogen bjöd på ren njutning,
- Jag är ju uppvuxen med värmlandsterrängen och när jag sprang för Tyr så betygsatte vi terrängtyperna efter en skala 1-10 där 1 var = Mattila terräng (det värsta man kan tänka sig alla kategorier) och 10 Långserud (det bästa man kan tänka sig alla kategorier) Långserud ligger i närheten av helgens tävlingsområde så jag hade på känn att det här kunde bli en 10 poängare, berättar Johan.
- Det var en härlig helg, jag joggade runt banorna och fick njuta av fin och läcker terräng. Terrängen påminde lite om den som var på O-ringen förra året i Ö-vik, säger Emma.
De flesta av SAIK-löparna bodde tillsammans i Borgvik, vackert belägen bruksby där det brukade tillverkas stål; bruket levererade bland annat byggmaterial till Eiffeltornet! Under lördagen blev det även lite turistande, och det hanns med ett besök till Häggvikseken. Eken sägs vara Värmlands näst största med en omkrets på ca 8,10 m och uppåt 1000 år gammal. Helgens kanske yngsta deltagare var Olle Wikström, endast tre veckor gammal och son till Johan. Kanske att bli förälder har gett honom lite av den där berömda kicken:
- Olle har väckt någon form av trygghetskänsla rent tekniskt i mig, säger den nyblivne pappan Johan, kroppen var inte helt rapp, men vad gör det när man får uppleva en 10 poängare!
